Författaren Johan Bargum skriver om sin mormor Margit von Willebrand-Hollmerus och hennes reseskrivmaskin som nu deponerats hos Förlaget och ställts på det kihlmanska skrivbordet.
Min mormor Margit von Willebrand-Hollmerus (1894-1982) debuterade med romanen Värvet år 1920. Under sina femtiofem år som författare gav hon ut drygt femtio volymer på Söderströms förlag, romaner, barnböcker, novellsamlingar och pjäser. Med romaner som Hedvig och Desirée (1941) och Ursula Kastellporten (1946) fick hon en osedvanligt stor läsekrets i både Finland och Sverige, och etablerade sig som förlagets bästsäljare. Hennes barnböcker Filurer i päls (1934) och Filurer på resa (1936) blev kär läsning för generationer. Sitt författarskap avslutade hon med en rad novellsamlingar präglade av fin psykologisk insikt. Hennes insatser spelade en stor roll för Anni Blomqvists författarskap. Hon upptäckte Blomqvist, hennes arbete som lektör och redaktör för Blomqvists första böcker var av avgörande betydelse. År 1957 tilldelades von Willebrand-Hollmerus Pro Finlandia-medaljen.
För mig och mina syskon fick många stunder om somrarna ett välsignat skimmer av lögn och förbannad dikt.
Min mormor hade livligare fantasi än någon annan människa jag mött. För mig och mina syskon fick många stunder om somrarna ett välsignat skimmer av lögn och förbannad dikt. Vi kunde samlas på hennes säng efter kvällsvarden, och filurerna började leva sitt eget intensiva liv. Tio meter utanför stranden växte ett brett bälte av vass. Man kunde välja en av roddbåtarna, Ferd´nand eller Isabella, och innanför vassen ro fram till den dunge där Puttesson bodde under en gran. Han var humoristisk och en aning butter. Han blev så oerhört realistisk när mormor berättade om honom. Han blev för mig en tidig insikt om att fantasins och fabuleringens verklighet kan förefalla minst lika påtaglig som den konkreta verkligheten. Det händer fortfarande när jag passerar hans gran att jag vänder på huvudet för att se efter om han är hemma.
Margit von Willebrand-Hollmerus skrev alla sina verk för hand. Hon renskrev dem sedan på den reseskrivmaskin hon skaffade 1929, och som nu deponerats hos Förlaget och ställts på det kihlmanska skrivbordet. Det är en Corona, modellen tillverkades i USA mellan 1920 och 1922. En rimlig uppskattning tyder på att min mormor måste ha rullat inemot tiotusen A‒4: ror in under den lilla valsen. Maskinen är fortfarande i funktionsdugligt skick.
