Finansmannen Johan Krämarhjelm har fått nog av hemstaden Falskköping. Lokaltidningen Allehanda har åter en gång publicerat uppgifter om hans privatekonomi och nu är måttet rågat. Krämarhjelm ställer ultimatum på den från förr hårt prövade tidningskoncernen.

En boll kommer i rullning och det slutar inte förrän Krämarhjelm gjort sig av med både gods och egendom (frun har fått gå tidigare) – alltihop slugt överfört till hans nygrundade stiftelse, som naturligtvis är befriad från skatteplikt.

I Staffan Bruuns pikaresk känns mycket bekant, inte minst Krämarhjelm som har drag av vissa finlandssvenska magnater och fondherrar. Bergsrådets goda humör är aldrig så gott som när han lyckas klämma åt lättlurade kulturarbetare och Falskköpings småpåvar. Men slutet blir inte riktigt som han tänkt sig, det blir alldeles annorlunda.

Staffan Bruun är en levande legend, en skjutjärnsjournalist av den gamla skolan och de som saknat hans texter sedan han slutade på HBL kommer garanterat att uppskatta en utflykt till Falskköping. Att skriva satir passar honom som hand i handske, det må vara fiktion men det granskande ögat är lika närvarande som alltid.

SVENSKA YLE

Lite pikaresk och lite satir. Och kanske lite pilsnerfilm. Staffan Bruuns ”Bergsrådet som inte ville betala skatt” är underhållande, men alla som följt med författarens grävande journalistik känner till att stiftelsefiffel också sker i verkligheten.

ÅBO UNDERRÄTTELSER