Sällan har jag blivit så upplivad som när jag fick Hannu Raittilas bok Terminal i min hand. Den kunde ha varit bara en spännande ny roman, vilken som helst, men det visade sig den absolut inte vara, och framför allt inte för mig. Den har alltså precis kommit ut på svenska på Förlaget, översatt av Janina Orlov.
Bara för några månader sedan gick debatten om plusen och minusen med att grunda Förlaget het och pressen undrade varför vi gjort ett beslut som gick stick i stäv mot den rådande uppfattningen att det i Svenskfinland fanns plats för endast ett förlag för allmän litteratur. Då framförde jag upprepade gånger en lång rad argument om fördelarna med beslutet men det var inte förrän jag fick ett pinfärskt exemplar av Terminal som de blev verkliga för mig och jag fattade innebörden av det vi gjort. Vi hade inte bara drömt om ett eget förlag men faktiskt förverkligat idén, gjort allt från noll och det helt själva. Vi hade omprövat status quo och skapat något nytt. Nu, bara sex månader senare står Förlaget på omslaget av boken i min hand. Jag är stolt och lycklig.
Men allra gladast är jag över att den först boken vi ger ut är så bra. Hannu Raittila för mycket skickligt in sin läsare i ett händelseförlopp där tempot ökar sida för sida. Till en början berättar huvudpersonerna skenbart separata historier men småningom vävs de samman och skapar en spänning som gör det omöjligt att lägga ner boken innan man vet hur det hela tar slut.
Samtidigt flyter vår moderna världs aktuellaste teman in i historien och ger färg och form åt det som händer och sätter allt i en historisk, politisk och kulturell kontext . Titeln Terminal är lika mångbottnad som händelseförloppen vi får följa med. En terminal färdas man igenom. Den kan vara början, mellanstationen, gränsen, eller slutet på något. När Hannu Raittila skrev Terminal hade flyktingkrisen ännu inte nått den omfattning den har nu. Han förutspår ändå vad som komma skall och placera sina huvudpersoner mitt i den, i politiska väpnade konflikter, naturkatastrofer och snabba sociala medier där allt händer i realtid. Folk far hit och dit, förflyttas frivilligt eller ofrivilligt. Kanske har de ett eget namn och till och med ett pass, eller någon annans eller inget alls.
I Terminal vet vi att flickorna, mannen och kvinnan vi träffar i texten är från Finland men vem är de egentligen, vad vill de och vart är de på väg? Deras färd för oss med sig och efterhand blir den stora frågan den om identitet: Vem är vi själva egentligen och vem vill vi vara i en global värld där tsunamin, askmoln, krig, flytkingkriser och splittrade familjer snarare är normen än undantaget.
Den här fina boken gavs ut redan 2013 på finska av förlaget Siltala. Nu har vi gjort den tillgänglig på svenska för vi tycker den förtjänar att bli läst också på det andra inhemska språket och utanför vårt lands gränser.
Den här boken berör oss alla.
