Den 16 december är det fem år sedan 23-åriga Jyoti steg på en buss i Delhi och blev brutalt våldtagen. Julia Wiraeus reportagebok skildrar hur en slags #metoo-rörelse sedan startade i Indien och hur synen på kropp, kön och sexualitet ändrats sedan dess.
Det var en speciell känsla i luften när jag gick hem från Jawaharlal Nehru University. Jag hade träffat studenterna som drog igång de väldiga protesterna efter det brutala bussövergreppet i Delhi. Då, som nu under #metoo, pratade alla om våld och trakasserier mot kvinnor. Makthavarna tvingades för första gången lyssna på kraven om en förändring av de uråldriga koloniala sexualbrottslagarna.
Allt började med att 23-åriga Jyoti steg på en buss den 16 december 2012 och blev bestialiskt våldtagen. Tiotusentals unga kvinnor kände igen sig och hade fått nog av utsattheten som alla kände så fort de steg in i en buss eller riksha. Demonstrationerna spreds på nätet och var starten på en mänga olika kampanjer som fortsätter. De handlar om att kvinnor ska kunna röra sig utomhus varsomhelst, närsomhelst på dygnet och om att inte skuldbelägga våldtäktsoffer.
Makthavarna tvingades för första gången lyssna
Jyotis föräldrar, Asha Devi och Badri Nath, har blivit aktivister som kämpar för utsatta kvinnor i världen. Jag har träffat dem flera gånger i deras hem eller på något evenemang för kvinnors rättigheter som blivit en del av deras vardag. I deras lägenhet finns ett husaltare med bilder på deras dotter, som också kallats för Indiens dotter. Hon var en symbol för alla de miljontals unga kvinnor som var de första i sin familj som fick utbilda sig, försörja sig och leva betydligt friare än tidigare generationers kvinnor. Delhi är inte samma stad som när jag första gången flyttade dit 2011.
Då ifrågasatte ingen de tusentals justeringar som kvinnor tvingades till för att undvika trakasserier vardagen. Numera är det en självklarhet att dela med sig av de här erfarenheterna, på samma sätt som #metoo gjort sexuella trakasserier till ett självklart samtalsämne hos oss. Det är ett faktum att patriarkatet fortfarande lever och frodas, men jag tror att det går att förändra. Det visade Jyotis brutala öde redan för fem år sedan.
Fotograf: Rohit Goyal.
