Maria Turtschaninoff vinner Svenska Yles litteraturpris 2022 för sin roman Arvejord. Årets vinnare utsågs av människorättsaktivisten Panda Eriksson.
Prismotiveringen lyder:
Arvejord talar till det hos läsaren som är finlandssvenskt, till det som är nostalgiskt men som ändå bor i den moderna världen, där det enda alternativet är att släppa taget om det som redan gått, eftersom en inte orkar hålla fast då utvecklingen går framåt med en så väldig fart.
Romanen får en att tänka på körsbärsträden som man lämnade bakom sig då barndomshemmet såldes, på den finska äldreomsorgen, på förhållandet till naturen, på släktband som inte är så starka i alla släkter och på queera hemligheter.
Turtschaninoff har lyckats skapa en fantastisk buffé av mänsklighetens olika, råa men så igenkännliga delar – och ändå passar alla rätter in i helheten och allt är vackert uppdukat. Arvejord är framförallt en bok som kommer människan så otroligt nära.
Arvejord är en förtrollande episodroman om människoöden i en liten österbottnisk by. Under fyra århundraden prövas invånarna av krig, farsoter, svält och sorger och deras relation till platsen där de bor skiftar och lever. Skogen är en vildmark att tämja, en visthusbod, en tillflyktsort, landets gröna guld och ett rum för själen.
Turtschaninoff har lyckats skapa en fantastisk buffé av mänsklighetens olika, råa men så igenkännliga delar
Maria Turtschaninoff, född 1977, har belönats med Finlandia Junior och hennes böcker har sålts till 30 länder. Fantasyromanen Maresi (2014) är redan en modern klassiker. En författare vars superkraft det är att skapa nya världar har här återskapat vår egen värld och historia. Arvejord (2022) är hennes första roman för vuxna läsare.
Läs ett utdrag ur Arvejord här!
Svenska Yles Litteraturpris delas i år ut för tjugoförsta gången. Det är sjunde gången på raken som Förlagets författare tar hem priset. Tidigare vinnare är Ann-Luise Bertell för Vänd om min längtan (2016), Adrian Perera för White Monkey (2017), Sara Ehnholm Hielm för Och hjärtat, det var mitt (2018), Malin Kivelä för Hjärtat (2019), Kjell Westö för Tritonus (2020) och Quynh Tran för Skugga och svalka (2021).
