Intresset för böcker utgivna på svenska i Finland har ökat i såväl Sverige som i Finland under det senaste året men hur mäter man det? Med antalet tidningsartiklar, radioinslag eller bloggposter, eller kanske med antalet utgivna böcker och deras upplagor?
Det slog mig att Akademiska Bokhandelns topplistor över skönlitteratur, faktaböcker och barn- och ungdomsböcker borde ge en rätt bra bild, både mellan de olika förlagen men också hur fördelningen ser ut mellan Sverige och Finland. Akademiska Bokhandeln (i folkmun kallad Akademen) har varit en institution i Finland sedan grundandet 1893, speciellt då det kommer till litteratur på svenska. När jag skriver det här i mitten på oktober 2017 har fyra av fem böcker på topplistan för skönlitterära verk sitt ursprung i Finland – två av Förlaget och två av Schildts & Söderströms.
Metod
Jag kontaktade Akademiska Bokhandeln och fick en mängd data med början i oktober 2014, då det ännu endast fanns ett större förlag med utgivning på svenska i Finland. Vårt förlag Förlaget grundades i oktober 2015 och de första böckerna kom ut på marknaden hösten 2016.
Det går inte att göra en direkt jämförelse eftersom topplistan både funnits med tio positioner för pocket och med fem för övriga genrer, och under perioden oktober 2014 till mars 2016 slogs all svensk litteratur inom skönlitteratur ihop till en enda topplista. Det här gjorde att pocketböckerna ofta tog en dominerande roll och de är så gott som uteslutande rikssvenska. Det bästa skulle vara om man kunde jämföra antalet sålda böcker men de siffrorna har jag inte tillgång till och när jag ser på tiden 2014-2017 jämför jag äppel, päron och bananer. Men det finns en klar trend i siffrorna.
Jag har förbisett vilken plats på listan förlagen haft och endast räknat platser i absoluta tal enligt principen – en plats på topplistan ger en poäng. Under tiden oktober 2014-februari 2016 kunde förlagen få 10 poäng och från mars 2016 fram till september 2018 kunde de få 25 poäng totalt. Graferna anger den procentuella andelen som upptas av topplistan av respektive förlag eller förlagets ursprungsland.
Resultat
Om man tar den tidsperiod (mars 2016-sep 2017) där vi har jämförbara data så ser man klart att de finlandssvenska förlagen tar en allt större del av topplistorna när man räknar med alla genrer. De rikssvenska förlagen dominerar pocketlistan men tar färre platser bland barn- och ungdomsböckerna, skönlitteraturen och faktaböckerna.
Tar man också med tidsperioden oktober 2014 till februari 2016 så blir trenden ännu tydligare, men resultaten är inte direkt jämförbara med den senare tidsperioden mars 2016 till september 2017.
Jämförelsen mellan de olika finlandssvenska förlagen ger en likadan men en mer brokig bild av topplistorna. Om man också tog med de böcker som bubblade under topplistorna skulle trenden varit ännu mer markant – till de finlandssvenska förlagens fördel.
Så vad ska man dra för slutsatser av det här? Förlagsfältet såg väldigt annorlunda ut för endast två år sedan och alla förlag har sedan dess visat framfötterna genom att fånga upp de bästa talangerna, satsa på marknadsföringen och se över sina strategier. Samtidigt så kan man konstatera att det helt enkelt ges ut fler böcker på svenska i Finland och det nu finns mer resurser ägnade åt litteraturen i Svenskfinland.
När vi grundade Förlaget var vår intention att erbjuda ett alternativ och skapa ett större intresse för den finlandssvenska litteraturen, inte bara i Finland utan också i resten av världen.
Om det här är en indikation på att vi kanske lyckats, så tar jag det.
Se datan som använts i jämförelsen.
