att supa in 

augustinatts kupa 

glömma gryningens häger 

när den lyfter ut vass 

med tunga böjda 

vingar 

Att vända sig bort beskriver en resa i dunklet. En ensam själ färdas på en färja över ett grått hav en kall oktoberkväll. Just innan isen lagt sig. Det är dimmigt, disigt, råkallt. Det finns en dysterhet i jaget och en förruttnelse omkring som sprider en stark stämning även i bildvärlden och färgpaletten.

Jörgen Mattlars dikter är korta och slagkraftiga, nästan som haiku-dikter och med tydliga influenser från de finlandssvenska modernisterna. Det finns en dragning mot ”att försvinna in i skogens mörker / vilja se samhällets gula sken / på håll och begrunda”. Men samtiden med sömnlöshet, naturföroreningar och arbetsscheman tränger sig på. Det gäller att återskapa.

Jörgen Mattlars diktsamling att vända sig bort är en väl avvägd helhet där de olika delarna resonerar bra tillsammans – här finns såväl fragilitet som friktion, både fröämen och fragment liksom fullt utvecklade tanketrådar där ”skogens bägarlav / sträcker sin kropp / med vita armar” för att spegla sig i den vattenfyllda stjärnhimlen.

SVENSKA YLE