Allt börjar med två landskapsmålningar – den ena av den nederländska konstnären Hercules Seghers (1589–1638), den andra av en okänd konstnär. Den första hänger i Uffizierna, den andra på poetens vägg i vardagsrummet. Målningarna är så gott som identiska, och samtidigt helt olika: den ena är vänlig och konkret, den andra butter och abstrakt. Här kan du se bilderna som inspirerade författaren och läsa mer om hans tankar kring boken.

Dikterna i Av bilden befinner sig i det spänningsfält som uppstår mellan dessa likheter och olikheter. De undersöker vad ett landskap är: vad är det att se och vilken är seendets etik? De frågar sig också vad en avbildning av ett landskap säger; vem och vad är det som talar i bilden?

Boken avslutas med essän Till det abstraktas lov som tar avstamp i Samuel Becketts livslånga intresse för bildkonst. Via Becketts kunskapsrika och originella engagemang i nederländsk 1600-talskonst och hans parallella intresse för den nyaste och mest abstrakta konsten förs läsaren in i det ingenmansland Beckett menade att landskapskonst borde vara.

Av bilden är smart och slipad dikt om den krångliga relationen mellan språk, dikt och verklighet.
HBL

Kombinationen av essä och poesi har aldrig fungerat så berikande som nu. En bejakelse av det abstrakta … mer angelägen, konsekvent och motiverad än någonsin tidigare.
– Åbo Underrättelser