En okänd, medelålders finlandssvensk skådespelare med djup och mörk stämma, som kan läsa en roman med inlevelse. Det är den idealiska ljudboksrösten, enligt er som svarade på Förlagets enkät om ljudböcker.
Allt fler människor verkar finna tid att konsumera litteratur i uppläst form. Antalet titlar och marknaden för ljudböcker har vuxit oerhört snabbt under senaste år, i Sverige är i genomsnitt var fjärde såld bok idag en ljudbok. För bokförlagen är det både en utmaning och tillväxtmöjlighet att utvidga sin repertoar från tryckta texter till ljudinspelningar, och då är det bra att ha koll på hurudan en bra lyssningsupplevelse är. Därför gjorde vi på Förlaget en liten enkät kring ljudböckerna som ni fått svara på. Stort tack till alla som deltog!
Den första frågan vi ställde var vilka genrer av litteratur ni tycker att lämpar sig – respektive inte lämpar sig – som ljudböcker. Inga stora överraskningar bland svaren där: romaner (87 %), biografier (71 %) och deckare (67 %) låg i topp, det vill säga den slags böcker som ofta har en klar berättelse att följa med i. Och i den andra ändan var det naturligt nog bilderböcker (11 %) som ansågs som minst lämpade för ljudformatet, men inte heller poesi (15 %) var det särskilt många som ville njuta av i uppläst form.
Vad gäller frågan om vem uppläsaren ska vara blev det nästan jämnt skägg mellan en röstskådespelare (76 %) och författaren själv (72 %). Svarsalternativen var inte ömsesidigt uteslutande, det vill säga man kunde klicka för båda, vilket många verkar ha gjort. Däremot var intresset för ”radioteater” (22 %) där de olika karaktärerna i berättelsen har olika uppläsarröster, inte alls lika populärt. Totalt klart blev ändå att ingen – bokstavligen ingen – vill ha sin bok uppläst av en syntetisk röst (0 %).
Vad gäller könsfördelningen hos uppläsare var nästan alla svarande av åsikten att det inte spelar någon som helst roll huruvida det är en kvinna eller man som läser (89 %), så länge hen läser bra. En minoritet av svarande hade gärna sett att kvinnor läser kvinnliga författare (8 %) och vice versa. Bland de fritt formulerade svaren lyftes också idén fram att en stark kvinnlig eller manlig huvudkaraktär i berättelsen borde styra valet av uppläsarens kön.
Som nämnt var svarsalternativen till våra enkätfrågor inte uteslutande, men vissa frågor om uppläsarens röstegenskaper hade naturliga motsatspar att förhålla sig till. Så till exempel i frågan om inlevelse (60 %) kontra neutral (40 %) läsning, mörk och djup (29 %) kontra ljus och klar (12 %) stämma eller känd (12 %) kontra okänd (27 %) röst.
Att de flesta svarande var från ”östra rikshalvan” vågar man nästan gissa, då mer än hälften godkände finlandssvensk (52 %) dialekt hos uppläsaren. Rikssvensk intonation (37 %) var ok för en dryg tredjedel och övriga, mer specifika regionala dialekter (19 %) såsom österbottniska, skånska eller norrländska godkändes av var femte. Detta alltså generellt. Man får anta att innehållet i boken starkt kan styra preferenserna också här.
Ljudböckernas stora fördel gentemot sina tryckta kusiner är ju att man kan njuta av dem medan man gör något helt annat, då också händerna är upptagna och man rör på sig. Ingen överraskning då att så många lyssnar på ljudboken då de promenerar (75 %) och städar eller diskar (68 %). Hörlurar passar bra i kollektivtrafiken (43 %) och bilstereon kommer till användning också då man pendlar i den egna bilen (34 %). En stor del avslutar också dagen med att lyssna på böcker vid läggdags i sängen (40 %). Ett par storkonsumenter, får man anta, uppgav att de till och med lyssnar på ljudböcker i duschen (2 %).
Alla fördelar med ljudböcker till trots har de också vissa begränsingar och egenskaper som många saknar i jämförelsen med tryckta böcker. Möjligheten att enkelt bläddra tillbaka (69 %) en sida för att kolla upp vad man missat var den främsta. Över hälften av de svarande saknade också njutningen i att läsa och njuta av en välskriven fras flera gånger (51 %) och att botanisera bland bokhandelns hyllor (51 %). Däremot upplevdes möjligheten att få boken signerad (15 %) inte som särskilt viktig.
Sist har vi samlat några fritt formulerade kommentar från enkäten. De representerar alltså våra läsares och lyssnares egna uppfattningar, som inte nödvänsigtvis är de samma som Förlagets. Kul att du läste så här långt, kommentera gärna resultaten i våra social media-kanaler.
Ljudböckerna är här för att stanna, men tror inte de kan ersätta pappersböckerna, utan är snarare ett komplement.
Jag sätter stort pris på att höra en författare läsa sin egen text, det förstärker intrycken och öppnar för nya dimensioner. Läser någon annan, också om uppläsningen är behaglig och professionell, känns det som ett extra filter mellan författaren och mig.
Älskar att jag hinner med flera böcker när jag både kan läsa och lyssna.
En bra uppläsare kan göra en hel bok, lika väl som en mindre bra uppläsare kan stjälpa en hel bok.
Jag ser ingen idé med trycka böcker längre. Ljudböcker är det enda jag konsumerar. Så skippa att trycka, det kostar bara pengar och är dåligt för miljön.
Jag ser inte poängen i att koppla ihop den tryckta boken med ljudboken, för mig är det antingen eller.
Har ADHD och även om jag älskar att läsa tryckta böcker kan det ofta vara svårt att fokusera eftersom jag har ett behov av så mycket stimulering. Ljudböcker är därför bra då jag samtidigt kan hålla händerna upptagna med något annat
Det är svårare att koncentrera sig då man lyssnar på en ljudbok i jämförelse med då man läser en fysisk bok. Det är lätt hänt att man missar något viktigt.
För mig är ljudboken en mer kollektiv läsupplevelse än den tryckta boken. Jag upplever boken tillsammans med uppläsaren och min tolkning sker i ordlös dialog med uppläsarens tolkning.
Tove Janssons alla inläsningar av hennes egna böcker slår allt.
Jag har gillat böckerna om Maresi mycket där Turtschaninoff själv läser in dem.
Tekniken är viktig. Man ska kunna gå tillbaka kapitel för kapitel, det ska finnas sömnfunktionen o lätt att spola.
Kommer aldrig att anskaffa en ljudbok! Vill bearbeta texten – i tysthet – själv, kommentera i marginalen. Juppar och juntar må göra vad dom vill – en förbigående trend.
För mig är rösten a och o. En dålig röst med konstig intonation och jag ger upp direkt.
Viktigt att det finns ljudböcker i alla genrer för att erbjuda god litteratur åt alla, även de med läshinder.
De senaste åren har jag lyssnat på fler böcker än jag läst. Fördelen med ljudböcker är att man kan pyssla med annat samtidigt som man lyssnar. Det betyder inte att jag föredrar ljudböcker framom fysiska.
____
En komplett lista över Förlagets alla ljudböcker hittar du här!
