Tommy Pohjola: Fotbollsmusik – Blod, svett och dårar

Tommy Pohjola 9 juni, 2021

Boken om Finlands knasigaste fotbollslag är ute och redaktör Tommy Pohjola bjuder på ett soundtrack till matchen.

Herregud. Så kom också den dagen då man blev tvungen att blotta sina musikaliska preferenser och offentligt sondera guider i galaxen. Seriöst talat är det här listan över ljudspår som ackompanjerat grubblandet över Blod, svett & dårar. Mindre överraskande sammanfaller valen med min egen smak, som bottnar i uppenbart gammal men förhoppningsvis aldrig föråldrad rockenroll.

All verksamhet ska alltid börja med en låt som I Fuck Around.

FC Football Club har mig veterligen aldrig haft någon music for the locker room eftersom vi aldrig haft ett omklädningsrum. (Bristen på korvmoj och marknadsplats på nätet med fyndiga CD-ROM, soffor i föreningens färger och hela jävla herrgårdar i Jollas är en annan sak som vi borde diskutera.) Men det ska vi inte låta hindra en god gärning. När vinden visslade mellan öronen före kick off kunde säkert många av oss ändå höra andra sköna melodier. Det är den dansmusiken som jag samlat här under.

OK, låt se då:

Med två spänstiga titt på riff & raff ser vi att listan ovan helt naturligt formats cirka enligt konceptet ”På väg till match”, ”Pågående gärning” och ”Höpöpö efteråt”. Schablonen passar också en författare. Kanske inte om man skriver essän Mitt sommarlov, en fortsättning på Enid Blytons böcker eller annan fakta. Det kan bli märkligt när inspirationen infaller. Men annars är det här ganska morjens musik till allt Effcee-relaterat i synnerhet och fotboll i allmänhet.

All verksamhet ska alltid börja med en låt som I Fuck Around. Man fattar snabbt att det ändå skiter sig, vad det än är man förväntas göra. Bollarna studsar hit och dit och löpstegen är vingliga. Yrseln tilltar med Lez Zep men till slut kommer Jimi Hendrix med eld-gitarren och räddar vyerna. Man kanske hittar hem igen? Den tanken bör man hålla fast vid.

Avbetalningarna på banklånet kan vänta.

Efter den här första manglingen är man jävligt klar. Klar för mataffären, en sväng till Ikea och även en fotbollsmatch med FC FC.

För nu följer Van Halen, Misfits, Ebba Grön och Irwin.

Van Halen, Misfits, Ebba Grön och Irwin bidrar med sånger för uppvärmningen. Du klär dig i smutsiga sockor, shorts som mest liknar badbyxor och en rödsvart matchtröja med reklam för kalja och nån märklig konsult. Det känns fint. Riviga löpsteg till vänster och lätt joggande till höger. Svetten rinner men ännu finns tid för en cigg. Avbetalningarna på banklånet kan vänta.

The Police, Deep Purple, Atomic Swing, Roky Erickson, Al Green, Derek & The Dominoes, M.A. Numminen och sist men sällan minst Black Sabbath har skapat musik som man inte hör på planen under match, men som man vet att finns. Det är på den här vetskapen man glider omkring från drömmar om kalaschanser till otroligt fumliga kortpassningarna och fel inkast.

Det har ingen betydelse hur matchen slutar.

Den enda som gäller efter slutvisslingen är att mumla högljutt nåt om Paranoid och försöka skaka hand med någon munter motståndare.

Den slitna putkikassin som står i tamburen med de jämt fuktiga fotiskläderna är alltid redo.

På kinesen (eller indiern eller vilket som helst ölhak) lallar man först med George Harrison. För han vet. Han var med. Också Jukka Poika vet hur hästarna galopperar. Ram Jam och dårarna från Danmark sköter om uppsvinget. Nu är allt möjligt igen och kvällen bara ung.

När man lämnar kinesen (eller indiern eller vilket som helst ölhak) vid läggdags, som brukar vara mellan måndag och torsdag, kan man alltid lita på The Rolling Stones.

Efteråt sänker sig tystnaden.

Man kanske vill fly?

Nej. Nästa vansinnigt viktiga match är runt hörnet och sådär håller det på år ut och år in: Du fyller i skattedeklarationer, ringer mamma två gånger om året (alldeles för sällan) och hatar julen – men ser alltid till att den slitna putkikassin som står i tamburen med de jämt fuktiga fotiskläderna är REDO.

(Foto: Omar Ram)

__________

Tommy Pohjola (f. 1971) är journalist och fotbollsälskare från Helsingfors och har även författat och redigerat ett antal böcker. Hans förebild är Hunter S Thompson som sade: ”When the going gets weird, the weird turn pro.”

Tommy Pohjola: Fotbollsmusik – Blod, svett och dårar

Läs mera