Småstadens charm och ångest har fångat den på svenska debuterande deckarförfattaren Kaisu Tuokko. I Hämnden i Kristinestad står den träffsäkra skildringen av finlandssvenskar ut.
Kaisu Tuokko vill vara en ambassadör för tvåspråkigheten i Finland. I debuten Hämnden i Kristinestad – som utkom på finska som Kosto hos Otava 2023 – rör hon sig över språkgränserna, smidig som en katt.
Du är själv tvåspråkig, med finska som modersmål. Hur har du lyckats skildra finlandssvenskarna så träffsäkert?
Beskrivningen av en tvåspråkig stad var viktig för mig från början, och jag tror att min skildring återspeglar det som alltid intresserar mig, nämligen att observera människor. Det finns alla typer av finlandssvenskar, finskspråkiga och tvåspråkiga människor, och i mina böcker vill jag gå bortom stereotyper och visa olika människoöden.
Finns det något speciellt drag hos finlandssvenskar du tycker att står ut?
För mig framhäver att tala svenska åtminstone en lite mer småpratig och diskussionsglad sida. Något sådant intresse för medmänniskor som man upplever när man träffar en finlandssvensk person, det tycker jag är en utmärkt egenskap.
Hämnden går att kategorisera som cozy crime, och du har jämförts med Camilla Läckberg. Varför ville du att deckaren skulle utspela sig i en småstad?
En småstad är en perfekt miljö för hemligheter, idyll och relationer. Eftersom jag själv har vuxit upp i en småstad, är dess charm och ångest underbart material för författaren i mig!
Blir alltid lite lyckligare i Kristinestad
Du är uppvuxen i Kristinestad men bor i Helsingfors. Vilket förhållande har du till hemstaden?
Jag har blivit förälskad i min gamla hemstad igen. Jag tog farväl av den som en ångestfylld tonåring, men nu som vuxen ser jag den genom härligt rosa linser och uppskattar verkligen att jag fick tillbringa min barndom på en så underbar plats. Och nuförtiden reser jag till Kristinestad så ofta som möjligt, jag blir alltid lite lyckligare när jag är där!
I boken skildras också ungdomars användning av sociala medier. Hur ser du till att vara “down with the kids”?
Jag arbetar med ungdomslitteratur i mitt dagliga arbete, och i det arbetet är det nödvändigt att följa tidens fenomen. Jag använder sociala medier för forsknings- och marknadsföringsändamål, och genom det kan jag också följa dess möjligheter och utmaningar.
