Peter Mickwitz blev så inspirerad av två bergiga landskapsmålningar att de utmynnade i diktverket Av bilden – till det abstraktas lov. Vi frågade honom vad som var så speciellt med dessa tavlor och lägger ut dem här så också du kan ta dig en egen titt.
“Jag har länge varit intresserad av 1500- och 1600-talslandskapskonst. År 2022 gav jag ut essäsamlingen Skuggorna, alla skuggor, en essä, essäer (Ellips) som hade som utgångspunkt en landskapsmålning av Rubens. Av bilden i sin tur tar avstamp i två landskapsmålningar – den ena av den rätt okända nederländska konstnären Hercules Seghers (ca 1589–1638) som var samtida med Rubens. Den andra hänger på min vägg och där är upphovsmakaren okänd. Som så ofta i de här sammanhangen upptäckte jag dessa två tavlor av en slump. Tavlorna är så gott som identiska i detalj och storlek, men ändå helt olika. Den ena är ljus och trevligt konkret, den andra dunkel, dyster och på gränsen till abstrakt. Denna spänning mellan likhet och olikhet gav upphov till dikterna i Av bilden“, berättar Peter Mickwitz.
“Boken består av en diktdel – Av bilden – som omfattar drygt 120 dikter och en essädel – Till det abstraktas lov – som egentligen är en miniessäsamling: en huvudessä och tre korta underessäer. Poesin i den här boken är skriven under de tre senaste åren.
Den som menar sig kunna se och avbilda och berätta verklighet gör enorma anspråk.
“Jag arbetar, skriver, hela tiden, med undantag för pauser p.g.a. till exempel annat arbete. Av bilden är ett av flera manuskript som jag arbetat med under de senaste åren. Att ha ett avgränsat tema – här: två tavlor – ger skrivandet ramar inom vilket det är enklare, och kanske också mera spännande, att skriva och göra sådana upptäckter – till exempel i språket – som skrivandet så ofta leder till. Rent konkret skriver jag varje enskild dikt om och om, tillbringar helt enkelt mycket (givande och rolig) tid med texten.”
Av bilden kretsar kring temat seendets etik, vad betyder det för dig?
“Egentligen handlar det om den lika enkla som omöjliga frågan: vad är verkligt? Vad är det verkliga i det vi ser? Den som menar sig kunna se och avbilda och berätta verklighet gör enorma anspråk. Dessa anspråk, att definiera det verkliga, är något som i hög grad berör etiken. Så leder också diskussionen i bokens essädel till frågor som berör till exempel nationalism, men också ekologi; i boken ingår en underessä om invasiva arter.”
Du tillägnar essän “Till det abstraktas lov” till Samuel Beckett, hur kommer det sig?
“Även här handlade det om slump. Jag råkade läsa en utställningskatalog som beskrev en utställning som berörde Becketts livslånga engagemang i bildkonst. Detta var inledningen till mitt intresse för Beckett och bildkonst. I kärnan av hans bildkonsttänkande finns det icke-avbildande. Under de gångna åren har jag läst mig in på detta tema och under inläsningen förstått allt mer och mer hur Becketts tänkande och seende anknyter till temat för diktdelen av min bok. Associationerna blev fler och fler och kulminerade i att jag upptäckte att också Beckett intresserade sig för Hercules Seghers.”
