Efter två böcker om livspartnern Anders Larsson, novellsamlingen Kroppens kalligrafi och den autofiktiva kortprosan i Att avskalas ett liv, återvänder Susanne Ringell till poesin.

Och sen gick jag ut till fåglarna är en diktsamling om det sköra livet efter en oersättlig förlust. I fåglarna, i blommorna, i medmänniskorna, i skrivandet och i de slitstarka vännerna kan man skönja en försiktig rörelse mot möjligheten att leva vidare trots en svidande saknad. Hur långt bär längtan?

Nyponrosorna klättrar upp i träden

för att nå ljuset

jag klättrar nedför badstegen

för att nå vattnet

det är samma rörelse

kronbladen kroppen i brisen