I samarbete med Moomin Characters och Förlaget har Folkhälsan utvecklat kommunikationskartor till Tove Janssons barnklassiker Vem skall trösta Knyttet och Hur gick det sen.
– Kommunikationskartor används ofta i familjer med barn som inte alls pratar, pratar otydligt eller sparsamt, berättar Johan Palmén som är Folkhälsans sakkunniga inom specialpedagogisk AKK och IKT dvs. alternativ och kompletterande kommunikation respektive informations- och kommunikationsteknik.
Karaktärer och centrala ord ur de kända sagoböckerna finns som bilder i kommunikationskartor som används för att kommunicera genom att peka på symboler.
– Med hjälp av kartorna kan barnet exempelvis uttrycka att ”Mumin gick hem från mjölkbutiken och han bar en kanna mjölk.” I andra sammanhang kan berättelsen förtydligas med hjälp av kommunikationskartorna. Läsningen blir mer delaktig på detta sätt, säger Palmén som också är upphovsman till idén och planerat sagokartorna tillsammans med talterapeuten Catrine Karlberg.
Kommunikationskartorna är ett tillägg i Kommunikationsstigen som är en modell för tidigt kommunikationsstöd och framtagen av Folkhälsan.
Ökar förståelsen
När man läser sagor med hjälp av kommunikationskartor har man kartorna öppna bredvid boken och pekar på bilderna på kartan medan man läser högt. Johan Palmén berättar att det var en utmaning att ur de digra sagoböckerna välja ut vilka ord som skulle finnas med på kartorna.
– Tanken var att det till varje uppslag skulle finnas något som man med hjälp av kommunikationskartorna ska kunna berätta och även använda för att poängtera händelser.
– Kommunikationskartor är ett utmärkt redskap och därmed något Moomin Characters och Förlaget gärna bidrar till, förklarar Fredrik Rahka, vd för Förlaget som ägs av Moomin Characters. Samarbetet med Folkhälsan är en en del av Moomin Characters skrivsatsning Från A till Ö med Mumin.
– Läsning i alla dess former och kommunikation är viktigt för att öka förståelsen i alla situationer med olika sorters känslor.
Hur kommer det sig att ni valde just de här böckerna för projektet?
– De är ganska tillgängliga med många frågor att diskutera. Frågorna de lyfter fram berör många på ett djupt plan och har gjort det i årtionden. Teman såsom ensamhet och rädslor tas upp.
Har ni lärt er eller upptäckt något nytt under samarbetets gång?
– Samarbetet har påmint oss om vikten av att arbeta tillsammans med alla kring temat läsning, eftersom mera och bättre förståelse är till för alla, säger Rahka.
