Förlagets nya vd Alexander Kråkström lyfter fram vikten av ställen där det är möjligt att upptäcka böcker, känna på dem och bläddra i dem. Läs hans ledare i vårkatalogen 2024 här nedan.
Då jag växte upp var läsning något lika självklart som att spela fotboll, lyssna på hårdrock eller att trimma mopeden. Det fanns inte många i min umgängeskrets som inte läste. Oberoende om de hörde till nördarna eller tuffingarna på skolgården. Det kanske berodde på att vi inte hade fler är två tv-kanaler fram till 1986, eller på att utbudet på VHS-filmer i vår närmaste kiosk var relativt begränsat.
Men det kan också hända att vi läste för att vi konstant utsattes för böcker. Vi läste i skolan, vi lånade böcker av varandra, utbudet av bokhandlar var större och i de flesta hem fanns en omfattande bokhylla, med hör och häpna – böcker!
I skrivande stund inleds Läsveckan i de finländska skolorna. I mitt yngsta barns skola innebär det 15 minuter läsning av valfri roman på valfritt språk under varje lektion i en veckas tid. En beundransvärd satsning, som för min minsting resulterar i ca 5 timmar läsning under veckan.
Satsningen behövs. Det är inte en åsikt, det är fakta. Inför läsveckan har Läscentrum sammanställt faktapaketet ”10 fakta om läsning i världen”. Trots att läskunnigheten i världen ökar sjunker den samtidigt på flera områden. Det framgår bland annat att var femte person över 15 år i Europa har svag läskunnighet. I USA uppnår ungefär hälften av alla vuxna endast den nivå av läskompetens som motsvarar nivån man uppnår på lågstadiet.
Satsningen behövs. Det är inte en åsikt, det är fakta.
I Sverige och Finland är läget inte heller något att skryta över. I en kartläggning utförd av Kulturrådet framgår det att ca 20 procent av 15-åringarna i Sverige inte når över basnivån när det kommer till läsförståelse. I Finland har 10 procent av de unga svag läskompetens, av pojkarna hela 16 procent.
Hur råder vi bot på detta? Högläsning för barn, läsande förebilder, tillgång till böcker i hemmet och i skolan är saker Läscentrum och många andra lyfter fram. Det är självklart lätt att hålla med, men jag vill även lyfta fram några andra viktiga pusselbitar: fysisk bokhandel, antikvariat, bibliotek, dagligvaruhandel och nätbokhandel. Ställen där det är möjligt att upptäcka böcker, känna på dem och bläddra i dem. Även nätbokhandeln spelar en viktig roll eftersom den är en garanti för tillgänglighet. Allt fler kommuner står utan en bokhandel, emedan dagligvaruhandelns utbud har minskat år för år. Utan nätbokhandeln skulle många helt enkelt ha svårt att få tillgång till böcker, och då det gäller backlist-titlar är nätet ofta det enda stället där boken finns till salu.
Det är lätt att misströsta, och det finns skäl att vara orolig. Alternativt kan vi välja att blunda för problemen och ty oss till de allt färre litterära bubblorna som omger oss. Eller så kan vi kavla upp ärmarna och ge våra barn och unga tillgång till böcker och läsande. Ta dem till bokhandlar och bibliotek, kolla på böcker i nätbokhandeln tillsammans, ta dem med på evenemang, mässor och festivaler. Inte kurera allt för mycket, utan låt dem välja själv. Pressa inte för hårt, berätta istället om vad läsning kan erbjuda i form av läsglädje. Skippa predikan om nyttoaspekterna och tvinga inte på dem böcker de inte vill läsa. Måna i stället om tillfällen och möjligheter, inspiration och gott exempel – börja med att själv lägga undan mobilen.
Alexander Kråkström
Verkställande direktör
Oktober 2023
