Debuterande deckarförfattaren Simon Ventus försöker förstå fascinationen med kriminalromaner. Handlar det om eskapism? Eller tvärtom, att förstå samtiden?
LÄSER DU DECKARE? Då är du inte ensam. Försäljningssiffrorna för år 2022 är inte offentliggjorda för Finlands del ännu (14.3.2023), men i Sverige noterar Svenska Förläggareföreningen att Lars Keplers deckare Spindeln var den mest sålda boken ifjol. Kepler var inte ensam i toppen. Av de tjugo bäst säljande böckerna hörde fjorton till genren deckare och spänning. Deckarnas andel i topplistorna är en trend som kunnat ses i statistiken flera år enligt föreningen.
Av de tjugo bäst säljande böckerna hörde fjorton till genren deckare och spänning.
En trend som gäller både hos oss och i grannlandet i väst är att den digitala försäljningen – och då speciellt ljudboken – tar en allt större andel av marknaden. Enligt förläggareföreningens statistik över fjolåret var deckarnas dominans ännu större i ljudboksformatet. Hela sjutton av de tjugo mest lyssnade böckerna på strömningstjänsterna hörde till kategorin deckare och spänningslitteratur. Det faktum att deckare tenderar att vara väldigt dialogdrivna kanske är en orsak till att de passar speciellt bra i ljudboksformatet, men varför är det så att, den löst definierade, spänningsgenren är så populär?
NÄR JAG SATTE mig för att skriva den här texten, började jag med att Googla. Precis som väntat hittade jag massor med artiklar med ungefär samma frågeställning. Men överraskande nog var det svårt att hitta ett entydigt svar på frågan. Kanske en orsak till sökresultatet har något att göra med att intresset för deckare bland litteraturvetare har varit rätt svalt. Detta enligt Karl Berglund litteraturforskare vid Uppsala universitet, som skrivit en tredelad doktorsavhandling om just deckare. I en intervju med SVT säger han ”att det nästan är befängt att den litteratur som de flesta läser, är det så få litteraturvetare som vill forska om”.
Den litteratur som de flesta läser, är det få litteraturvetare som vill forska om.
Marknadssegmentet deckare och spänning har sina starkaste fästen och traditioner i USA, Storbritannien och på senare tid i Norden. Startpunkten för genren anses vara Edgar Allan Poes Morden på Rue Morgue från 1841. Minst lika viktig var naturligtvis Arthur Conan Doyles böcker om Sherlock Holmes i slutet av 1800-talet. Guldåldern för den brittiska traditionens pusseldeckare där intrigen är i fokus, med Agatha Christie och Dorothy Sayers i spetsen, infann sig under mellankrigstiden.
VID SIDAN AV spänningsgenren har romantik varit en stark utmanare. I den färskaste rikssvenska statistiken syns det här bland annat på att Colleen Hoover, som dominerat på #booktok, toppar listan på utländska böcker som sålts i Sverige i fjol. Gemensamt för de både genrerna är kanske strävan efter det lyckliga slutet? Är det det som gör att läsarna dras till sådana böcker? Eller är det så enkelt som att våld och sex attraherar någonting primalt hos oss, speciellt om det presenteras som en serie där vi får följa med längre karaktärsbågar.
En annan orsak till deckarens dominans kan vara underhållningsaspekten. Som Cesar på Colosseum (åtminstone på film) vill vi som läsare bli underhållna. Deckarens klassiska grundberättelse, där någon blir mördad, mysteriet måste lösas och rättvisa skipas, ger en bra ram för den bladvändareffekt som ofta infinner sig i genren. Det ingår på något vis i deckarens väsen att berättelsen hela tiden vill framåt. Farten och spänningen är båda två bra grogrunder för lustfyllt läsande.
Mysteriet måste lösas och rättvisa skipas.
En tredje delförklaring är att deckaren som marknadsterm, där den minsta gemensamma nämnaren är att historien är spännande och att omslaget ser ut på ett visst sätt, har svällt och innefattar allt mer av den litteratur som produceras idag. Under spänningsparaplyet ryms idag allt från feelgood-aktiga vardagsbetraktelser till historisk våldspornografi. Ju bredare definitionen av vad som hör till genren blir, desto större blir kakbiten i det årliga cirkeldiagrammet.
SEN KAN DET ju också vara möjligheten att komma riktigt nära något obehagligt, utan att ändå utsätta sig själv för fara, som är svaret på frågan om kriminalromanens attraktionskraft. I deckare finns det ofta en förvriden verklighetsrealism, en värld som läsaren kan relatera till men ändå betrakta på distans. Den riktiga världen är en otrygg plats och deckaren erbjuder en verklighetsflykt där hemska orättvisor oftast får ett någorlunda rättvist slut. I bästa fall kan deckaren ge oss möjligheten att försöka förstå varför människor gör fruktansvärda saker.
Så, läser du deckare? Och varför i så fall? Jag är nyfiken på att höra!
___________
Simon Ventus är debuterande deckarförfattare med Den som offrar sig, som utkom på Förlaget våren 2023. Det är den första delen i serien Brottsplats Österbotten, skriven i samarbete med Christina Gustavson. Mer av Simon och våra andra författare och handplockade skribenter hittar du här nedan och på FRLGT! (Foto: Getty Images)
