Kjell Westös kommande roman Skymning 41 hade inte kunnat skrivas i ett land som aldrig upplevt krig, skriver förläggare Tapani Ritamäki. Däremot bör den läsas där.
”VI HAR ALLTFÖR länge begått misstaget att tala om krig som en enda enhet, när de i själva verket ofta är ett gytter av olika konflikter, där nationell harm, etniskt hat och klasskrig blandas”, skriver krigshistorikern Antony Beevor om revolutionen och inbördeskriget i Ryssland.
Kjell Westös nya roman Skymning 41 begår inte misstaget Beevor varnar för. Infallsvinkeln boken bjuder på är bred: vad krig betyder för de människor som inte är med och krigar, men som oroar sig för alla dem som kallats in, och kanske aldrig kan kallas tillbaka.
Vad betyder krig för de människor som inte är med och krigar?
I strålkastarljuset står Molly – rent handgripligt som ung skådespelare i en trupp som åkt till Sverige för att samla in pengar och väcka sympati för det utsatta broderfolket i öst. Det lyckas så väl att man nästan kan höra applåderna efter varje föreställning.
Molly har året innan träffat journalisten Henry som också han är engagerad och städslad – som krigskorrespondent vill han skriva rakt och ärligt om krigets fasor, men när censuren inte stoppar hans artiklar gör hans chefredaktör det. Molly i Sverige, Henry i Finland – det är svårt att leva på avstånd i var sitt land och sakna den andra, men ännu svårare blir det när båda befinner sig i samma. Om det ena navet i boken är kriget är det andra kärleken – både kriget i kärleken och kärleken i kriget. Det finns ytterligare ett tredje – konsten. Ett krig raderar ut mycket, men inte tankarna på framtiden och hos 31-åriga Molly finns oro också över den egna talangen. Slocknar hennes stjärna redan innan den ens hann börja lysa?
SOM ROMAN ÄR Skymning 41 besläktad med Hägring 38 – men det är inte en fortsättning, inte mer än året 1941 i Finland var en fortsättning på året 1938. Inte mindre heller.
Världen var densamma, och ändå inte alls densamma. År 1938 skymtade kriget, men det var fred. 1940 och 1941, som är de år romanen omspänner, befann sig Finland i krig och den fred som skymtade var ingen värdig eller riktig fred. Därav namnet: mellanfreden.
Skymning 41 är sparsam med orden. Det som ska uttryckas måste utryckas exakt.
Skymning 41 är sparsam med orden. Det som ska uttryckas måste utryckas exakt, i nästa sekund kan det vara för sent. Karaktärerna skildras i skarpa konturer, inget möte mellan människor är här likgiltigt, varje gest är livsviktig, varje ord fyllt av betydelse. Skådespelaren som ena dagen var full av sig själv och sin skicklighet ligger nästa kväll och gråter i bottenlös förtvivlan. Westö har skapat en spänning mellan sina karaktärer, mellan dem och den värld de tvingas leva i som samtidigt är både vacker och grym – som den rödfärgade kvällsskyn när bomberna kreverar och staden börjar brinna.
Skymning 41 är en roman som en gång kanske får plats bredvid Väinö Linnas och Jarl Hemmers klassiker – så imponerande är den. Den får en säregen kraft av att vi lever i en tid då krig inte är abstrakta grymheter på långt avstånd. Det går inte att läsa Skymning 41 utan att tänka på kriget i Ukraina, utan att känna den smärta som finns nedärvd i varje finländare. Stalin då, Putin nu.
Skymning 41 är en roman som sannolikt inte hade kunnat skrivas i ett land som aldrig upplevt krig – däremot både kan den och bör den läsas där. Att läsa den är att handgripligt förstå vad Antony Beevor avser.
__________
Tapani Ritamäki är förläggare och redaktör för flera ledande finlandssvenska författare, bland dem Kjell Westö. Artikeln ovan ingick som ledare i Förlagets höstkatalog 2023. (Foto: Försvarsmaktens arkiv)
