Är det en slump att filosofins första guldålder sammanföll med att mynt började användas? I Filosofins rotsystem förklarar Fredrik lång hur filosofin både skapades av – och i sin tur skapade – den mänskliga civilisationen.

Tänkandet har växt fram ur sin samtid i större utsträckning än många tror. Sanningar är ibland bundna till tid och rum – och det har hänt att svart plötsligt blir vitt.

Det här är några av de bärande teserna i forskaren och författaren Fredrik Långs nya bok Filosofins rotsystem, som tar läsaren från Miletos på Turkiets västkust till Crotone på den italienska stövelns sula. För att till slut landa i Aten, där den klassiska filosofin nådde sin höjdpunkt.

Lång argumenterar för att handelsnätverkens födelse och spekulerandet med pengar ledde till att vi också började spekulera med tankar. Människan började ifrågasätta och värdera påståenden på ett nytt sätt.

Förlaget intervjuade författaren:

Självklarheter är inte så självklara

Du inleder din bok med att berätta hur ditt intresse för den första filosofin handlar om att du ville förstå vår egen tid och tänkte att du då måste börja från början. Vilka insikter om vår egen tid har du fått efter att ha skrivit den här boken?

“En viktig insikt är att idéer inte uppstår i ett tomrum. De formas i samspel med samhällets förändringar. Den grekiska filosofin växte fram samtidigt som ekonomin förändrades, lagarna blev mer opersonliga och politiken började organiseras på nya sätt. Det betyder inte att filosofin kan reduceras till dessa förändringar, men att den svarade på nya erfarenheter och nya problem.

Samma sak gäller vår egen tid. Även våra mest självklara sätt att tänka är historiskt formade. Det som framstår som tidlösa förnuftssanningar kan i själva verket vara nära knutna till de institutioner och levnadsvillkor vi lever under.”

Varför nöjde sig inte de första filosoferna med de svar som fanns tillgängliga via mytologin?

“Mytologin gav mening genom berättelser om gudar, släktskap och tradition. Filosoferna började i stället fråga efter sådant som skulle gälla oberoende av vem som berättade historien. De sökte allmängiltiga förklaringar och principer som kunde diskuteras, prövas och kritiseras. Det var inte nödvändigtvis ett avståndstagande från religionen, utan ett nytt sätt att ställa frågor om världen.”

Pengarna närde abstrakt tänkande

På vilket sätt var de radikala?

“De var radikala därför att de flyttade auktoriteten från tradition till argument. Ingen förklaring skulle accepteras enbart därför att den var gammal eller helig. Även etablerade föreställningar kunde ifrågasättas. Därmed skapades en kultur där oenighet inte bara tolererades utan blev en väg till kunskap. Filosofin blev en verksamhet där varje svar kunde ge upphov till en ny fråga.”

En fråga som sysselsatt dig redan länge är relationen mellan filosofi och penningekonomi – hur mycket kan vi härleda till pengar när det kommer till de stora filosofiska tankarna?

“Man bör varken överdriva eller underskatta pengarnas betydelse. Pengar orsakar inte filosofi, men penningekonomin förändrar människors sätt att tänka. När allt fler relationer uttrycks genom ett gemensamt mått blir abstraktion en del av vardagen. Det kan ha gjort det lättare att föreställa sig allmänna principer och universella begrepp.

Filosofin utvecklade naturligtvis sina egna problem och metoder, men den gjorde det i ett samhälle där abstrakt tänkande redan fått en ny praktisk betydelse.”

Optimeringsbeundran kan också föråldras

Vi talar ofta om att vi lever i en tid präglad av individualism, rationalism, marknadsekonomi, frihet och jämlikhet. Är det någon filosofisk idé som dominerar idag som vi är blinda för?

“Kanske är vi mest blinda för hur självklart vi tar för givet att allt kan mätas, jämföras och optimeras. Vi betraktar effektivitet, valfrihet och kvantifiering som neutrala verktyg, när de också uttrycker ett bestämt sätt att förstå människan och samhället.

Om hundra år är det möjligt att vår tids tro på mätbarhet och ständig optimering kommer att framstå lika historiskt specifik som tidigare epokers föreställningar om gudomlig ordning eller naturgiven hierarki.”