Ryssland, kriget, historien – tio boktips

Här har vi listat tio böcker som fördjupar bakgrunden och kunskapen om dagens Ryssland och Finlands relation till landet som nu vänder världen ryggen.

1. Sammetsdiktaturen var det system som rådde i Ryssland ca tjugo år under Putin. En diktatur som inte var en riktig diktatur – det var farligt att opponera sig, men många gjorde det ändå. Oberoende medier trakasserades ständigt, men de fanns. Den som demonstrerade kunde bli misshandlad – men folk protesterade i alla fall.

Nu tyder allt på att Sammetsdiktaturen övergår till att vara en riktig diktatur. Oberoende medier stängs handgripligen och även utländska journalister hotas av fängelse för kritisk rapportering.

Sammetsdiktaturen är en skildring av det Ryssland som föregick invasionen av Ukraina. Jag hoppas den som läser boken får en större förståelse för hur den här utvecklingen var möjlig, skriver Anna-Lena Laurén med anledning av det som händer i Ryssland nu.

2. Ulf Stark berättar i Diktatorn med humor och ömhet om en liten diktator. I samarbetet med illustratören Linda Bondestam föds helt nya gnistor: en revolutionär bilderbok. Diktatorer är de som bara vill skriva jag, jag, jag, som tycker det är jobbigt att jämt bestämma och som hela tiden måste vaka över att solen går upp och månen går ner. Diktatorer får man inte pussa. “Det är mycket att tänka på när man är diktator. Han tänker på sig själv.”

Diktatorn är den första bok Stark och Bondestam skapade tillsammans 2011. Den är översatt till ett tiotal språk, bland dem belarusiska, turkiska och arabiska. Den ukrainska journalisten Nataliya Teramae ser i boken livslevande paralleller till den lilla ryska diktatorn – hur vi alla gullat med monstret och låtit honom hållas. Men ju mer en diktator får, desto mer vill han ha.

3. Romanen Storm över S:t Petersburg handlar om de två finländska aktivisterna Ebba och August Stenberg. Syskonen tar tåget till det ryska imperiets huvudstad med uppdrag att mörda Finlands ministerstatssekreterare Constantin Linder. Året är 1905 och Linder är en av storfurstendömet Finlands mäktigaste män eftersom det är han som inför tsaren i S:t Petersburg föredrar alla ärenden som gäller Finland. I Helsingfors har den hårda kärnan bland självständighetsförespråkarna organiserat sig till väpnad kamp.

Anders Mårds roman är en thriller skriven med stor kunskap om miljöerna i det förrevolutionära S:t Petersburg. Den utspelar sig mot en historisk fond som existerat, även om syskonen Ebba och August och deras resa till tsarens metropol är fiktion.

4. Först som tonåring fick ambassadören René Nyberg veta att hans mor var judinna och att äktenskapet med hans icke-judiska far hade lett till att hon försköts av sin familj. I boken Sista tåget till Moskva berättar Nyberg om sin familj, om moderns vänskap med sin kusin Mascha i Riga, om hur kriget skiljde dem åt och om hur Mascha och hennes man Josef räddade sig undan en säker död genom att ta det sista tåg som lämnade Riga innan tyskarna intog staden. Först 1957 lyckades Nybergs far Bruno spåra upp Mascha som lyckats återvända till Riga.

Nybergs bok är en spännande familjehistoria, men samtidigt en djupgående redogörelse för judarnas öden i Europa under mer än hundra år av förföljelse från olika håll.

5. Lissu Lindvall, åtta år gammal och från Tölö, Helsingfors skickas som ett av ca 70 000 krigsbarn till Sverige. Medan bombplanen flyger tätt över Helsingfors tvingas Lissu ensam iväg, med tåg och färja över Östersjön och ut på landsbygden utanför Kalmar i Småland.

Rösterna hemifrån tystnar inte. Finland och Sverige binds ihop av brev, av människoöden, av barns längtan: först hem till Finland, sedan hem till Sverige. Kontrasten mellan tryggheten i Sverige och bristen på allt i Finland är enorm.

Mia Francks berättelse Bombträdgården är präglad av hennes mors upplevelser som krigsbarn i Sverige och vissa av breven är autentiska. Det är en berättelse som visar hur kriget kryper in i alla människorelationer, även mellan mödrar och barn.

6. Farans år 1948 är en roman om det efterkrigstida Europa, om ett Finland som kommer i kläm i mellan stormakternas intressesfärer. I Washington är man rädd för Sovjetunionens expansion i Europa. Den hemliga operationen ”Star Lane” som ska motverka detta får grönt ljus. I Moskva smider man planer på att stöda ett kommunistiskt maktövertagande i Finland. I Helsingfors börjar en liten krets inom regeringen och ordningsmakten under Mannerheims övervakande öga förbereda motåtgärder.

Agentromanen, som bygger på sanna händelser, beskriver den diplomati som fördes mellan president Paasikivi och den sovjetiske ambassadören Savonenkov som 1948 anländer till Helsingfors för att diktera nya hårda villkor för en nation som redan är hårt pressad.

7. Mustafa Saeed Al-Hashim är en irakisk flykting som kom till Finland för drygt tre år sedan och fortfarande väntar på svar på sin asylsökan. I boken En barndom i Bagdad beskriver han en harmonisk uppväxt sedd med barnets ögon. Han vill visa att en flykting aldrig är bara en flykting utan helt enkelt en människa som alla andra, med ett förflutet, en familj och med drömmar och förhoppningar.

8. Flygvapnets fjärrpatrullenhet, avdelning Hartikainen, hör till de mera okända historierna inom den finska krigshistorien. Avdelningen existerade endast sommaren 1942, och hann under den tiden sända ut fem fjärrpatruller till Sovjetunionen för att spana på bland annat fiendens flygbaser, och rapportera om sina iakttagelser hem till Finland.

Den längsta patrullfärden leddes av Mannerheimriddaren, översergeant Antti Vorho. Vorhos patrull var ute på uppdrag i 56 dygn och gick till fots över 500 kilometer. Under de dygnen hann patrullen både råka i eldstrid med förföljande ryska patruller, lida svält och närapå tappa modet. Vid dödens portar innehåller grundfakta om avdelning Hartikainen, hur enheten uppkom och varför. Bildmaterialet i boken har aldrig tidigare publicerats.

9. Matts Dumell ger i fackboken När Mannerheim valde Finland den första helhetsbilden någonsin av Carl Gustaf Mannerheims sannolikt mest traumatiska och avgörande år som soldat.
Porträttet av personen Mannerheim skildrar generalens sista år i kejserliga ryska armén, hans sista besök hos tsarfamiljen, besvikelsen efter februarirevolutionen, konspirationer med kontrarevolutionärer, vändpunkten i Odessa och den dramatiska resan norrut via Petrograd ill Helsingfors. Slutligen följer även kampen om posten som överbefälhavare för den blivande armén i Finland.

Carl Gustaf Mannerheim blev Finlands stora nationalhjälte men de kunde ha gått annorlunda. Valet av Mannerheim till överbefälhavare för trupperna som skulle befria Finland var långt ifrån självklart. Matts Dumell koncentrerar sig på den dramatiska vändpunkten i Mannerheims liv 1917.

10. Vart är Ryssland på väg? Anders Mård, finlandssvensk journalist, gift och bosatt i S:t Petersburg sedan år 2002 är lika orolig som vi andra. Förr kände han sig välkommen i Ryssland, idag får han allt oftare en känsla av att han och familjen borde flytta till Finland. I Vägen heter Ryssland som utkom 2016 reser Mård med bil rest från S:t Petersburg till Moskva och gjort avstickare till städer och byar längs den legendariska riksvägen M-10 som förbinder Rysslands båda huvudstäder.

11. Under andra världskriget tecknade Tove Jansson flera satiriska bilder för den finländska satiriska tidskriften Garm som utkom mellan åren 1923-53. En av de mest kända verken är omslagsbilden på Hitler som gapar efter tårta.Garm t-skjorta Förlaget

Tove, som i grunden var pacifist, debuterade som politisk karikatyrtecknare år 1938 med en omslagsteckning hos Garm där Hitler återges som en grinolle som gapar efter mera, trots att han redan har stora bitar av Europa.