Henna Johansdotter: Jag är en dålig konstnär

Henna Johansdotter 17 mars, 2023

Författaren Henna Johansdotter skriver om vikten av att göra det man njuter av – även om man suger på det.

HJÄRTAT FALLER SOM ett klippblock genom en byggnad av glas när jag läser lärarens meddelande. ”Hej Henna. Jag hoppas du inte tar illa vid dig, men jag kommer att vara ärlig mot dig. Du är inte bra på att måla. Har du övervägt att använda AI istället?”

Bang. Hjärtstenen slår i marken.

Egentligen är jag inte förvånad. Jag vet att teckning inte är min starka sida. Trots fyra år i konstskola lärde jag mig aldrig anatomi, perspektiv eller färgteori. På målningskursen stoltserar jag med en tvåa. På Instagram får mina selfies fem gånger fler likes än bilder på min konst.

På Instagram får mina selfies fem gånger fler likes än bilder på min konst.

Det är helt okej. Men ibland tänker jag på hur det skulle kännas om folk i min inkorg bad att få köpa en tavla istället för nakenbilder.

JAG STIRRAR PÅ skärmen. Tar in informationen. Inte bra. På att måla. Självömkan och förakt krälar fram som daggmaskar efter regn. Herregud, jag suger ju. Jag vet inte vilket som är värre – att min konst inte duger eller lärarens förslag att bara ge upp och ta hjälp av artificiell intelligens?

Jag frågar mina klasskamrater om någon av dem fått liknande respons. Nej. Det är bara jag. Gråtande raderar jag snabbt teckningen jag så omsorgsfullt mejslat ihop under två arbetsdagar. Bort med skiten. Jag förbannar mig själv. Varför kunde jag inte ha hållit mig till skrivandet, som jag vet att jag är bra på? Som en bekant till mig fick höra av sin egen lärare: ”Why paint when it is not what you do best?”

Why, indeed?

Jag förstår läraren. Han ville att vi skulle visa upp vår bästa förmåga. Det vi är stolta över och vill presentera för en arbetsgivare. Det är inte teckning i mitt fall. Men är det fel att gilla något man är dålig på? Att vilja posta bilder på sina karaktärer fast de har händer som ser ut som döda spindlar och proportioner som om de stod framför en lustiga-huset-spegel? Är det fel att vara en dålig konstnär?

EN DEL SÄGER att det inte finns någon dålig konst. Bara olika slags konst. Kanske är jag bara missförstådd, en konnässör i den skräpiga sortens målande? Men jag går på yrkeshögskola och då gäller det att inte vara skräpig.

En del säger att det inte finns någon dålig konst. Bara olika slags konst.

Jag ber läraren om ursäkt. Jag lovar att göra något annat i uppgift. Jag lovar att skriva istället för att rita. Lovar att hålla mig till det jag behärskar. Men något skaver. Det är inte bara min sårade stolthet eller hotet om dåligt betyg i kursen, det är ett frö som gror i mig, en klängväxt som känns ut i fingertopparna och sporrar mig att rita mera.

Jag kan vara en dålig konstnär och trivas med det. Skrivande är mitt esse. Det är där jag presterar som bäst. Men vid sidan om det vill jag göra något jag inte är bra på. Det är en befrielse och en upprorsakt. Titta här! Jag suger och jag bryr mig inte!

SÅ JAG FORTSÄTTER rita mina spindelhänder och ”för feminina” figurer (man kan ju inte se om det är en flicka eller pojke), mina ogenomtänkta färgpaletter och mina darriga streck. Jag kanske får ett bottennapp på betygsskalan och jag kanske aldrig säljer en enda tavla. Men viljan att skapa finns där och måste få utlopp.

Och vem vet? En dag kan min dåliga konst bli värd något. ”It’s an early Henna Johansdotter” kan farbröder säga när de samlas i salonger med vin och ost. ”I think it’s supposed to be a guy.”

Och även om det aldrig händer försöker jag älska det jag gör, sättet jag uttrycker mig och omtanken jag lägger ner i det. Jag önskar er samma känsla av ro och självacceptans. Jag önskar er friheten i att skapa.

Och jag vägrar ta ner teckningen.

__________

Henna Johansdotter är scifi-författare. Hennes senaste roman Sömnlandet utkom på Förlaget hösten 2022. Mera av Henna och våra andra författare och skribenter hittar du här nedan och på FRLGT! (Foto: russn_fckr)