Vid Svenska litteratursällskapets årshögtid den 5 februari 2020 belönas hela tolv av Förlagets författare och illustratörer stort. Vi gratulerar!
Ett pris om 20 000 euro ur Bokhandlaren Bo Carleskogs fond tillfaller författaren Malin Kivelä för romanen Hjärtat. Med det självupplevdas kraft och ett sinnligt detaljrikt språk skriver hon om livets och dödens blåmärken, hur tillvaron stannar upp när ens nyfödda barn måste hjärtopereras och skrivandet är en omöjlig flyktväg. Existensens grundfrågor kombineras med upplevelsen av den egna kroppen och drömmarna, av sjukhusvardagens rutiner, kaffe och skräck.
Ett pris om 9 000 euro var ur Astrid och Bertel Appelbergs fond tillfaller författaren Annika Sandelin och illustratören Linda Bondestam för bilderboken Silkesapans skratt. Sandelin och Bondestam tar sig an ett svårt ämne: sorgen efter en älskad. Den fåordiga, uttrycksfulla texten, magnifikt buren av de färgmättade bilduppslagen,
använder inte begrepp som kärlek eller död, men dessa är berättelsens kärna. Djurfabeln blir ett sätt att göra ämnet påtagligt för alla åldrar. Helheten utgör ett mästerverk i sitt slag.
Ett pris om 10 000 euro ur Hedvig Lovisa Falckens testamentsfond tillfaller författaren Ralf Andtbacka för Potsdamer Platz – En dikt. Om den preussiska Siegesgöttin högt över Unter den Linden var Berlins kännetecken för resenärer som Strindberg och Munch, är den blåvita U-Bahnskylten som lyser från Ralf Andtbackas omslag i dag stadens mer jordnära symbol, och Potsdamer Platz växlingsrika historia dess moderna bakgrundstext. Andtbacka förenar innovativt platsens minne med dagbok, dikt och sociologi i ett rikt, mångskiktat verk.
Ett pris om 5 000 euro var ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillfaller författaren Jens Mattsson och illustratören Jenny Lucander för bilderboken Vi är lajon! som inkännande skildrar en familj vars äldsta barn insjuknar och dör – allt berättat ur yngsta barnets perspektiv. Med syskonens stökiga vilddjurslek som motor levandegör text och bild i spänstigt samspel barnberättarens parallella yttre och inre verkligheter. En vågat mångbottnad bok som växer till ett rytande bifall för odödlig syskonkärlek.
Ett pris om 10 000 euro ur Harald och Jenny Neovius minnesfond tillfaller docent Nora Hämäläinen för Är Trump postmodern? En essä om sanning och populism. Boken är ett intellektuellt djuplodande och pedagogiskt tillgängligt försvar för kunskapens komplexitet. Genom att punktera nidbilden av postmodernismen som den samtida populismens och relativismens upphov, skärskådar Hämäläinen förenklingens lockelse i en svårgripbar och polariserad värld. Som motvikt framhåller hon nödvändigheten av ett aktivt, maktkritiskt och självrannsakande sanningssökande.
Granberg-Sumeliuska priset om 8 000 euro tillfaller författaren Henna Johansdotter för romanen Glasvaggan, i vilken ungdomars identitetssökande frontalkrockar med en verklighet där artificiellt liv hänsynslöst framställs och utnyttjas av härskande regimer. Med imponerande berättarförmåga och skicklig dialog tecknas ett svindlande dystopiskt science fiction-äventyr. Romanen förenar bladvändarintrig, språklig skärpa och levande porträtt av bokens centrala unga karaktärer, som vilsna söker sin plats i universum.
Ett pris om 5 000 euro ur Spåreska fonden tillfaller författaren Eva Odrischinsky för memoaren Som alla andra. Min judiska familj och jag. Genom en episodisk struktur som förnyar memoargenren belyser Odrischinsky sin uppväxt i Helsingfors judiska gemenskap och sina upplevelser i internationella miljöer. Hennes pregnant beskrivna personliga predikament ger djup åt det bredare sammanhanget av judisk europeisk erfarenhet i det tjugonde seklet. Stilen är klarsynt och livfull; tonen förenar melankoli och humor.
Ett pris ur Selma Wasastjernas fond om 3 000 euro var tillfaller författaren och musikern Mattias Björkas och fotografen Thomas Ekström för Vasas flora och fauna. Atlas (noter, texter och bilder). Boken ritar en humoristiskt charmig och vemodig karta över ett landskap av outhärdlig konventionalitet, leda och tillkortakommanden. Det har
samtidigt karaktären av förlorat paradis med stark dragningskraft och många minnen. Texterna och fotografierna samspelar i en det övergivna nöjesfältets poesi – flykten undan kärnfamiljebaserat villaliv och talkon där staketet blev snett.
Karl Emil Tollanders pris om 40 000 euro och den Tollanderska medaljen tillfaller författaren Monika Fagerholm för romanen Vem dödade bambi? I sitt banbrytande författarskap har Fagerholm förnyat det skönlitterära språket och blivit stilbildande inom det svenska språkområdet. Hennes verk är en inspirationskälla framförallt för unga kvinnliga författare i Finland och internationellt. I sin senaste roman visar Fagerholm hur våld söndrar både sitt offer och sin förövare. Med en kännspak kombination av närhet och distans synliggörs ömsesidiga beroenden av vänskap, begär, konkurrens och makt. Vid sidan av sitt nydanande och samhällsrelevanta författarskap har Fagerholm genom sin skrivskola främjat andra skribenters skönlitterära utveckling, och därmed den svenska och finska samtidslitteraturen.