”Blixtra till om det behövs” – Eino Leinos hälsning till Ukraina 1917

Med Eino Leinos dikt till det nygrundade Ukrainas ära år 1917 önskar FRLGT uttrycka sitt stöd för Ukrainas folk och landets suveränitet.

Den finska poeten och journalisten Eino Leino skrev en hyllning till Ukraina då landet utropat sin autonomi från ryska tsardömet i juni 1917. Leinos dikter har översatts till svenska av bland andra Elmer Diktonius (i samlingen Lyriskt urval utgiven 1931) men Terve Ukraina! finns inte bland dem. Vi på FRLGT tyckte ändå att Leinos hälsning till den nybildade republiken är värd att minnas om så på finska, nu då Ukrainas självständighet och integritet åter är hotade.

Den svallande nationalistiska lyriken är inte ovanlig för tiden. Liknande patetiska brösttoner om ”ny gryning” och ”frihetens purpurfärgade blomstring” kunde höras också i Finland sommaren 1917, där planer för att lösgöra landet från Ryssland skissades upp i dammvirvlet av bolsjevikernas revolution. Finland utropade sin självständighet ett halvt år senare och Leino fattade också då pennan och publicerade det bombastiska uppropet Suomen sana i tidningen Viipurin Sanomat. Den ”århundraden långa längtan” hos ”världens äldsta folk” hade nu realiserats i ”världens yngsta rike”. Det finska folket, skrev Leino, är fredliga – landet saknade ju egen armé – men tack vare vår bildning, vetenskap, konst och kultur Finland vunnit sin rätt till suveränitet. ”Inser Finlands män och kvinnor vad denna tid nu förpliktar dem till?” frågar han om och om igen i sin text.

Eino Leinos uppmaning till Ukraina att ”försvara er med jämnmod, blixtra till om det behövs” är tyvärr är lika aktuell i februari 2022 som den var i juni 1917.

I Ukrainadikten (sen nedan eller här) pulserar Leinos mer lyriska och allegoriska ådra. ”Ärans skri” ljuder i gryningen och Ukrainas ”styrka och kärlek” ska forma grunden för ett fritt land. ”Nu är inte tid att tveka”, ett enastående tillfälle har kommit. ”Försvara er med jämnmod eller blixtra till om det behövs” är en uppmaning som tyvärr är lika aktuell i februari 2022 som i juni 1917.

Leino skaldar vidare om det ”sköna Ukraina” som ”vandrar genom stormen” tillsammans med Finland, Polen och de baltiska länderna. ”Framåt, Ukraina, du är ingen slav” sjunger ”en kör av världens folk”. Hyllningar till de ukrainska flodernas glimmande deltan följer i nästa vers, och sedan en förväntan att även gruser, mordvinier och permer skall få uppleva ”frihetens purpurblomster” – det var dags, tyckte Leino, för de ryska stamfolken att slå sig loss från ”tsarernas natt”.

”Stråla, Ukraina!” börjar Leino sista strofen. ”Spänn din båge” och lys upp vägen i din strävan mot en republik. Och Ukraina blev också en republik, som – i korta ordalag – efter inbördes politiskt tumult och med påtryckningar från Moskva var ett av de länder som grundade Sovjetunionen 1922. Efter kalla kriget och Stalins försök att svälta ihjäl Ukraina, kom landets andra självständighetsförklaring den 24 augusti 1991. I det första fria valet den 1 december samma år stöddes den av hela 92 procent av befolkningen. Tre veckor senare upplöste man formellt Sovjetunionen tillsammans med de grundande länderna Ryssland och Belarus, och bildade istället Oberoende staters samvälde (OSS) – vilket det ukrainska parlamentet Verkhovna Rada trots allt inte ratificerade. Ukraina blev aldrig medlem av OSS.

För att uttrycka sin önskan om fred lät Ukraina nedmontera alla gamla sovjetiska kärnvapen, den tredje största samlingen av atomvapen i världen.

Under 1990-talet strävade man att stabilisera ekonomin och statsformen. För att uttrycka sin önskan om fred lät Ukraina bland annat nedmontera samtliga sovjetiska kärnvapen på sitt territorium, vilket då var den tredje största samlingen av atomvapen i världen. Liksom i Ryssland kunde man kring millennieskiftet se en strävan mot liberal marknadsekonomi och rättstat, men bara några år in på 2000-talet började Putins nya aggressioner mot grannstaterna. Den korrumperade installeringen av president Viktor Janukovitj 2004 startade den så kallade orange revolutionen som ville föra Ukraina stadigt mot liberalisering och större oavhängighet av Ryssland. Putins tal i april 2005 om hur Sovjetunionens sönderfall varit ”den största geopolitiska katastrofen under 1900-talet” gav föraningar om hans ambitioner, som han senare realiserade genom attacker på Georgien och Tjetjenien. Och nu alltså Ukraina.

Turbulensen mellan Kreml-trogna och västinriktade har fortsatt forma det moderna Ukrainas politik, med tävlande inflytande från Ryssland å ena sidan, och EU och USA å den andra. Situationen eskalerade vintern 2014 då parlamentet tvingade president Janukovitj att avgå, och Ryssland svarade med att ockupera Krim. Också ”folkrepublikerna” Donetsk och Luhansk i östra Ukraina har sedan dess legat under ryskvänliga rebellers kontroll, och som casus belli utropade Putin regionerna självständiga och sände i februari 2022 in ”fredsbevarande styrkor”. Den 23 februari 2022 inledde Ryssland en olaglig militär invasion mot Ukraina. Tilltaget var samtidigt förväntat och chockerande, och har fått hela världen att fördöma Rysslands ledning och visa sitt stöd för Ukraina.

Också vi på FRLGT vill uttrycka vårt stöd för Ukrainas folk. Vi gör det med denna text och Eino Leinos dikt som på svenska kunde heta Var hälsad, Ukraina! Med hopp om ett snabbt slut på aggressionerna och åter en ny gryning.

Terve Ukraina!

Terve Ukraina! Kunnias soikoon,
Huutona huomenen valkenevan!
Voimasi, lempesi leimaus voikoon
vaatia, laatia maan vapahan!

Uljas Ukraina! Nyt älä horju!
Kerran se koittaa kansojen koi.
Tyynenä, vankkana vaarasi torju,
tai jos on tarpehen, niin salamoi!

Kaunis Ukraina, kansojen suola!
Sulla on lippu ja meillä on tie.
Myötäs on myrskyssä Suomi ja Puola,
Myös Viro, Lätti ja Liettua lie.

Eespäin, Ukraina! Et ole orja,
itse jos toivot ja tahdot sa sen.
Kuuletko kuoron, mi suur’ on ja sorja
kuin meri kansojen kauhtuvien?

Uusi Ukraina, tenhoisa, uhkee!
Väljinä välkkyvät virtasi suut,
Vapauden purppurakukkihin puhkee
Mordva, Grusinia, Permi ja muut!

Hetki on Venäjän heimojen nousta;
katkoa kahlehet tsaarien yön.
Loista; Ukraina! Jännitä jousta,
valkaise tie tasavaltaisen työn!

Eino Leino, 29 juni 1917

__________

När världen kom på besök

Janne Strang

“Bombdådet var en chock för min hemstad”

Anders Mård

När Mannerheim valde Finland, humanisering av en hjälte

Ina Kråkström

Vem är Navalnyj? Läs utdrag ur Anna-Lena Lauréns nya bok

Anna-Lena Laurén

Det kluriga ordet ’njet’ – på ryska betyder nej …

Anna-Lena Laurén

John Illman: Hongkongs sak är vår

John Illman

Tim Sparvs bokklubb läser Sammetsdiktaturen inför EM

Förlaget

Tatjana Brandt: Dostojevskij 200 år – hur han hamnade i …

Tatjana Brandt