Sara Ehnholm Hielm: Tillbaka till Bologna, bildskaparnas stad

Sara Ehnholm Hielm 26 mars, 2022

Förläggaren återvänder till Bologna och barnboksmässan, och råkar ut för ett mystiskt sammanträffande.

Efter att i tre år ha varit stängd och endast virtuell har Bologna barnboksmässa – den största och äldsta i världen som i år hölls för femtionionde gången – äntligen öppnat sina mässhallar igen. Över tusen utställare från nittio länder är tillbaka och även om det är 25 % färre än 2019 är det ändå mängder av människor här – alla strängt reglerade i masker och med coronaintyg på mässområdet.

Också köerna av illustratörer är tillbaka, av översättare från alla möjliga språk, av förläggare som med stressad blick och ett schema i handen springer mellan avdelningarna, som det lätt tar sina modiga tre dagar att överblicka. Det var otroligt roligt att möta riktiga människor igen, att kyssa på kind och skaka händer, att le vänligt mot gamla kollegor och träffa nya. Folk kom kanske för lite kortare tid än vanligt men glädjen gick inte att ta miste på.

Det var otroligt roligt att möta riktiga människor igen, att kyssa på kind och skaka händer, att le vänligt mot gamla kollegor och träffa nya.

Framför allt för människor som jobbar med bilderböcker och illustration är Bologna världens centrum för fyra dagar i mars. För hit kommer alla. Illustrationskonsten är i centrum som ingen annanstans. Här delas ut priser för illustrationskonst och förstås ALMA-priset – det största litterära priset i världen – som i år mycket välförtjänt gick till Eva Lindström. Hit inbjuds illustratörer och talas om bilder, här finns en stor utställning för verk av illustratörer som väljs ut från hela världen – ofta bångstyriga bilder i fascinerande tekniker, som att sy eller klippa, och som betonar just handens verk.

I år var de utvalda bilderna mer enhetliga med tydliga trender som grafisk enkelhet, närapå naturalistisk realism och fluorescerande färger, möjligen för att vissa länder hade skickat in färre bidrag än vanligt. Mindre narrativt bilderboksberättande, fler stjärnillustratörer med bekant stil och brand. Men ändå alltid denna rikedom. Bara just i Bologna kan man med en whatsapplista samla ihop och få hjälp av och i vissa fall för första gången träffa förläggare från sex länder som med otrolig fart och i sina respektive länder ger ut bilderboken Maja och hennes vänner av Larysa Denysenko för att hjälpa Ukrainas barn.

Det finaste är att illustrationskonsten fortsätter ute på Bolognas gator. I den röda staden, kommunisternas och anarkisternas och filmregissören Pasolinis hemstad.

Det finaste är att illustrationskonsten fortsätter ute på Bolognas gator. I den röda staden, kommunisternas och anarkisternas och filmregissören Pasolinis hemstad, med världens äldsta universitet och fantastiska lutande torn, valvtäckta trottoarer och stora piazzor är neutrala ytor som garagedörrar, staket och ofta även ibland de understa våningarna täckta av bilder och graffiti. Med furiös energi, stor skicklighet och anarkistisk kreativitet har bilderna tagit över staden. Här finns ingen överdriven respekt för det förflutna – staden är bildskaparnas. Och det roliga är att det inte är reklamens trista, likriktade, kommersiella bilder som fyller upp stadsutrymmet utan helt egna skapelser i olika tekniker och med olika politiska färger: från stadshuset upplyst i blått och gult för Ukraina till neonskylt med putoutputin.

Jag har kommit till Bologna ändå sedan jag själv började göra bilderböcker under tidigt 2000-tal, inte varje år och i början även för att hälsa på den finlandssvenska författaren Stella Parland som bodde här. I olika konstellationer tillsammans med illustratörer, författare, redaktörer, litteraturagenter och andra. Det är inspirationsresor, en chans att ge en tid och en plats åt att titta på bilder, planera kommande böcker, få idéer och förstås umgås och höra hur andra förlag har det. I år fanns en av våra böcker på italienska i stadens finaste bokbutik, Ulf Starks och Linda Bondestams Animali che nessuno ha visito tranne noi – ett livsmål uppnått. Flera är på väg.

Det är bara i Bologna, en stad av uråldrig bildning, en piccolo mondo, som sådana nästan kusligt magiska sammanträffanden sker.

Det blåser kronblad över blocket jag skriver i, magnolian blommar. Det visar sig att vi ovetande om saken sovit i samma rum i en Airbnb som var Stella Parlands hem den sista gången hon var här. Det är bara i Bologna, en stad av uråldrig bildning, en piccolo mondo, som sådana nästan kusligt magiska sammanträffanden sker, sådana osannolika narrativa kopplingar uppstår.

__________

Sara Ehnholm Hielm är förläggare vid Förlaget. Hennes senaste bok Och hjärtat, det var mitt utkom 2019. (Foton: Sara Ehnholm Hielm)