Kaptenen för Finlands fotbollslandslag Tim Sparv startade i samarbete med Förlaget en bokklubb för att inspirera sportintresserade killar till mer läsning. Och det finns flera andra kända toppspelare som visat att kombinationen av bok och boll är ett vinnande recept. Här presenterar vi några av dem.
Det är aldrig lätt att motarbeta ingrodda fördomar, och en av dem är att idrotts- och litteraturintresse skulle utesluta varandra – att det antingen är boken eller bollen som gäller. Men det är naturligtvis helt fel.
Myten om att framgång skulle kräva att man totalt ger sig hän det ena eller andra, låter kanske intuitivt sant, men faktum är att bara genom mångsidiga intressen, både fysiska och intellektuella, kan man ta sig till toppen och samtidigt må bra.
Bara genom mångsidiga intressen kan man nå toppen och må bra.
En schackspelare måste träna som en boxare inför en viktig match, för att vara i fysisk toppform och orka tänka djupt i flera timmar, och likaså behöver en fotbollsspelare vara mentalt balanserad och tillfreds, för att kunna koncentrera sig på sin match. Att läsa en bra bok, och låta fantasin ta en ut på äventyr, är perfekt avkoppling efter hårda träningar.
Förutom den direkta nytta som läsning har för både kropp och själ, har det gång efter annan bevistas, att böcker och läsning är de bästa redskapen för att unga ska klara sig bra i livet – genom berättelser får man modeller att förstå olika slags människor, och att sätta händelser i perspektiv. Det blir också lättare att ta motgångar, när man kan känna igen sin situation från en fiktiv förebild. Den som läser är aldrig ensam, och aldrig rådlös.
Den som läser är aldrig ensam, och aldrig rådlös.
Vi har listat några goda förebilder på fotbollsspelare som alltid lyckats kombinera sin kärlek till bollen med sin fascination för att läsa och lära. Låt deras exempel inspirera!
Sócrates
En mansålder senare minns världen fortfarande Brasiliens coola kapten, som i två legendariska fotbolls-VM, Spanien 1982 och Mexiko 1986, förtrollade publiken med sin placeringsförmåga och klurighet. Sócrates Brasileiro Sampaio de Souza Vieira de Oliveira fick sitt smeknamn efter den antika grekiska filosofen, men var egentligen utbildad till läkare.
”Doktorn” som Sócrates ofta kallades, studerade ihärdigt och fullföljde sin läkarexamen vid sidan av fotbollskarriären. Han skrev också kolumner för olika tidningar, förutom om fotboll också om samhällsfrågor, och bidrog kanske genom sina artiklar till att 1985 kullkasta militärdiktaturen i Brasilien?
Under sina 60 landslagsmatcher för Brasilien gjorde Sócrates 22 mål. Han avled 2011 i komplikationerna av en matförgiftning, men kvarlämnade en oförglömlig inspiration att det är fullt möjligt att kombinera fotboll och böcker.
Frank Lampard
Hans motståndare skulle aldrig erkänna det, men West Ham-bördige Chelsea-ikonen och landslagskaptenen Frank Lampard anses faktiskt vara den kanske smartaste fotbollsspelaren under 2000-talet.
År 2009 blev Frank utmanad att ta ett intelligenstest för IQ-föreningen Mensa. Det visade sig att hans resultat var ”bland de högsta som någonsin registrerats”. Det var lite lustigt, tyckte många, för mycket av hans beteende utanför fotbollsplanen vittnade om det precis motsatta.
Lampard skrev tolv(!) ämnen i studenten och tog högsta poäng i bland annat latin. Han inte bara läser böcker – han skriver dem också. Förutom sin uppskattade självbiografi Totally Frank, jobbar han vidare på sin långa serie barn- och ungdomsböcker.
Simon Mignolet
Målvaktsstjärnan som gjorde sin karriär i Liverpool och med EM- och VM-spel för Belgien på meritlistan, har också hunnit ta examen i såväl juridik som statsvetenskap. Dessutom talar han fyra språk flytande; engelska, franska, holländska och tyska.
”Simon är den smartaste målvakten jag någonsin haft”, sade också Liverpools tränare Jürgen Klopp, som inte anses vara någon direkt dumsnut själv heller.
Albert Camus
Lustigt nog är det rätt ofta just målvakter som varit duktiga i skolan, eller kanske är det så att filosofer gärna blir målvakter, står längst bak och följer med spelet?
En av de mest kända målvaktsfilosoferna var den franska-algeriska författaren Albert Camus, som ända tills han fick tuberkulos som 17-åring upprätthöll drömmen om en karriär som toppspelare. Trots att han blev en av världens bästa författare och tilldelades Nobelpriset 1957, glömde han aldrig sina rötter på planen: ”Allt jag vet om rättvisa och moral, har jag lärt mig via fotboll.”
___________