Laura Klingberg: Sverige är inte längre en förebild för världen

Sverige är ett alldeles bra land, men inte det progressiva och utopistiska idealsamhället som man gärna uppfattat sig själv som.

Under våren har den svenska självbilden skakats rejält. Landet som byggt sin nationella identitet kring progressiv socialpolitik, rättvisa och fredsarbete tvingades tänka om och ansöka om medlemskap i en militärallians. Påskupploppen, triggade av den svensk-danske agitatorn Rasmus Paludan, var särskilt våldsamma i Linköping, Norrköping och Malmö, och synliggjorde inte enbart ett djupt socialt missnöje som länge sjudit under ytan, men också brister i polisens beredskap. Och sedan avslöjade någon anonym redditor hur snåla och gästfientliga svenskar kan vara, vilket gav oss förra veckans stora uppståndelse #swedengate, som ju handlade om huruvida barn bjuds in att äta hemma hos kompisarna, eller om de får sitta hungriga kvar på barnkammaren medan värdfamiljen smörjer kråset.

… en fundamental del av själva svenskheten gick i graven samma sekund som utrikesminister Ann Linde skrev under Sveriges NATO-ansökan.

Jag tror inte att särskilt många finländare riktigt insett hur svår hela NATO-frågan varit för en stor del av svenskarna. Även om en knapp majoritet enligt olika opinionsmätningar understöder medlemskap finns det en betydande andel svenskar som på fullt allvar upplever att en fundamental del av själva svenskheten gick i graven samma sekund som utrikesminister Ann Linde skrev under Sveriges NATO-ansökan. Det här trots att alliansfriheten i Sverige alltid varit ett ganska tänjbart begrepp, inte minst under kalla kriget. Samtidigt är landet också varit rätt stor exportör av krigsmateriel sett till sin storlek.

I en internationell kontext har Sverige alltid positionerat sig som en av de goda. Bilden är ett land som generöst tar emot stora mängder flyktingar och asylsökande, driver en feministisk utrikespolitik, främjar mänskliga rättigheter och värnar om de svaga i samhället. Men rapporter framställda av Delegationen mot segregation visar samtidigt att de ekonomiska klyftorna mellan hög- och låginkomsttagare ökar i landet. 1,4 miljoner människor bor i områden med socioekonomiska utmaningar och över en halv miljon i de så kallade utsatta områdena där olika sociala problem tenderar att hopa sig. Redan 2015 var den förväntade livslängden för män bosatta i Göteborgsförorten Bergsjön 9 år kortare än för män bosatta i välbärgade Långedrag, bara tjugo kilometer ifrån. Alla svenskar är definitivt inte jämlika.

Även om det förstås är fördömligt att kasta sten på polisen kan jag förstå lockelsen. Jag tror att påskupploppen handlade mer om ett tillfälle att få uttrycka allmänt missnöje. Många av de unga männen som deltog i kravallerna kommer från de utsatta områdena och har med stor sannolikhet upplevt diskriminering och rasism under sin uppväxt, och känner sig förfördelade och bortglömda av det svenska samhället. Det är inte särskilt överraskande att man i en sådan situation tar tillfället i akt att få utlopp för de känslor av orättvisa och antipati som byggts upp under en längre tid.

Trots att Sverige är ett nordiskt välfärdssamhälle har landet uppenbara och distinkta sociala problem, som inte alls passar ihop med myten som man byggt upp om sig själv. Sverige är ett på många mätare ett väldigt bra land, men inte längre det progressiva och utopistiska idealsamhället som man gärna uppfattat sig själv som.

Medan Sverige våren 2020 anklagades för att avsiktligt låta sina äldre dö, utpekades svenskarna nu för att medvetet låta barn gå hungriga.

Det fanns också något bekant i uppståndelsen som skapades kring #swedengate. Skadeglädjen och ivern i att smutskasta Sverige påminde nämligen om den internationella avskyn landet fick utstå för sin covidstrategi under det första pandemiåret. Medan Sverige våren 2020 anklagades för att avsiktligt låta sina äldre dö, utpekades svenskarna nu för att medvetet låta barn gå hungriga. Går vi längre tillbaka i tiden är också eugenik och socialt ingenjörskap delar av Sveriges historia – något som kanske stärker den nya nidbilden om svenskar som på ytan leende och välskulpterade, men på insidan själlösa och känslokalla.

#Swedengate byggde helt och hållet på anekdoter, även om majoriteten av dem säkert är alldeles sanna. Som journalisten Jack Werner påpekade i Sveriges Radios Godmorgon världen innehöll #swedengate alla de rätta ingredienserna för att skapa storm på some – alla har något att säga om Sverige, vem som helst kan delta och ventilera sina fördomar och det finns inget sätt att kontrollera vad som egentligen stämmer eller inte.

NATO-medlemskap, våldsamma upplopp och en gate på sociala medier är förstås tre fullständigt olika frågor men när jag tänker på den oroväckande samhällsutveckling som skett i Sverige under de senaste årtiondena kan jag inte låta bli att undra om inte delar av de komplexa sociala problemen i landet har att göra med just det att svenskar faktiskt inte är särskilt frimodiga eller gästvänliga.

Det jag ser just nu liknar i många avseenden mer en nyliberal dystopi än den folkhemsutopi man länge såg i spegeln.

Om man verkligen hade välkomnat invandrare och asylsökande som en del av det svenska samhället skulle man knappast tampas med segregation, utanförskap och skjutvapenvåld i den här utsträckningen. Sverige behöver reflektera över och uppdatera sin självuppfattning. Ingen enkel uppgift, för det jag ser just nu liknar i många avseenden mer en nyliberal dystopi än den förebild och folkhemsutopi man länge såg i spegeln.

___________

Laura Klingberg är finlandssvensk journalist bosatt i Göteborg. Läs mer av Laura och våra andra kolumnister här nedan och på FRL.GT! (Foto: Tamara Gak, bildbehandling Janne Strang)

  

Laura Klingberg: Utseendefixerade Sverige

Laura Klingberg

Laura Klingberg: När Sverige upptäckte Finland

Laura Klingberg

Laura Klingberg: Finska abortlagen är förnedrande

Laura Klingberg

Laura Klingberg: Huvudlösa höns och växter av kött

Laura Klingberg

Janne Strang: Inbördeskrig i finska skogar och afghanska …

Janne Strang

Janne Strang: Cirkusbjörnen Zelenskyj

Janne Strang

Janne Strang: Vi behöver nya nationalskalder

Janne Strang

Ur Bombträdgården: Barnbåten S/S Arcturus

Mia Franck

Arvejord

33.80

Skugga och svalka

Republikens president – Tasavallan presidentti

Myrornas rekordbok

Ni är inte min mamma

Maja och hennes vänner

Karmakoma 

Kroppens kalligrafi 

om er mamma & om mig 

Hundarnas historiebok – Finland, en del av Sverige

Så formades Finland – 50 avsnitt om Finlands ödesstunder

Out of stock

Alla mina katastrofer

När farmor flög 

Sommarboken – jubileumsutgåva

Glöm bort din saknad 

Äldre män

Bo i ett hus som ligger i mörkret

In transit

Vänd om min längtan

Farlig midsommar

Själarnas ö

Det lungsjuka huset

Hjärtat

Heiman

Mitt kapital

Tritonus – En skärgårdsberättelse

33.80 19.90

Läsa tankar – Essäer om geniala böcker och osannolika liv

Familjealbum

En gång kände jag

Nya namn

Röda rummet

Galanterna

Anteckningar från en ö

Bombträdgården

Breven från Maresi

23.90 14.90

Demokratins öde

23.90 14.90

Det underjordiska utsiktstornet

24.90 15.90

Diktatorn

En morgontrött fågelskådares år – Från tallbit till talltita

En röst finns bara när någon hör den

Fakta om pappor

Fotnoter till en vandring

Homo Line

I slutet borde jag dö

Landet som icke är

Mumindalens alfabet

När Mannerheim valde Finland

25 15.90

Och hjärtat, det var mitt

Potsdamer Platz – En dikt

Penthesilea – ett erotiskt livsverk

26.90 14.90

Riesling och mjölk

Sammetsdiktaturen

Sista tåget till Moskva

Sista striden

Storm över S:t Petersburg

Tove Jansson – bokpaket med tio skönlitterära verk

259 179

Underfors

Vasas flora och fauna Atlas (noter, texter och bilder)

27.90 15.90

White Monkey

ZOO-paket (Serien 1-3)

61.70 40